lite tankespridande runt ett tiden
Vi kvinnor är helt omöjliga. Vi klagar nog mer än vad vi gör något åt det, Vi gråter oftast för ingenting, Vi begär för mycket av människor, Vi har ingen som helst någon tanke inombords att vi är vackra det finns alltid något litet fel på vårt utseende, Vi blir avensjuka för ingenting och inbillar oss helt fel grejer, Vi tror så starkt att vi har rätt men när männen berättar hur det ligger till ser vi att vi kanske överreagerade och tog det en bit längre,Vi säger alltid "inget" när det egentligen är något( ett sätt för oss som vi tror gör oss stark och inte visa att det är något medans allt vi egentligen vill är att mannen ska fråga " jag vet att det är något, jag ser det". Blablablabla...
Nu ska jag inte bara klaga på oss det finns jävligt många fel på oss men det finns minst lika mycket för män.
Alla har fel och gör fel och reagerar fel. Men vi är ju för tusan bara människor. Vi borde sluta grubbla åt problem och lugna ner oss. Sluta stirra upp oss!
Mitt tempramet är inte det bästa. Jag har jätte kort stubin och blir arg och ledsen på direkten. Vilket är fel enligt vissa men för mig är det en självklarhet att reagera så och inte "se bort det" bara för att.
Vet inte vad jag ville komma fram till..är lite trött. Har gråtit och gråtit... Känns som det är det enda jag gör. Jag är trött på att vara en kvinna med så jävla mycket känslor. Ibland önska jag inte kunnde känna hat,avensjuka och sorg. Utan bara vara glad och nöjd.
Kommentarer
Trackback