Min kära pappa

Har haft en helt fantstisk kväll även om det blev lite cancer snack. Men nu glömer vi det. Nu ska jag inte deppa ihop. Om man tänker på alla fina nya minnen jag fått med pappa så är jag väldigt glad. Jätte glad att jag följde med och skulle inte byta detta mot något i världen. Vi tog en öl och promenera tillbaka till kampingen med lite snack om allt möjligt. Jag är glad att pappa och jag kan stå så nära varandra, vi har en bra fader och dotter relation. :) 
Nä ...tror faktiskt jag behöver skriva av mig i alla fall.... Nu när det ändå har kommit på tankarna..
Som sagt jag är glad att jag fått många nya minnen för det är något jag inte har mycket med pappa. Men jag känner fortfarande att jag har saker att säga till honom. Jag vet ju aldrig när tiden kan vara slut för oss...  
Jag vet att det låter hemskt men jag tänker ofta på hur det skulle vara utan honom och hur jag ska klara mig. Att han kanske inte lever länge nog för att se mina barn eller gå med mig på mitt bröllop eller att jag är för dum för att träffa honom och inte hinna säga hur mycket jag älskar honom. 
Även om jag tror han vet att jag älskar honom väldigt mycket så är vi båda för blyga för att säga det face to face. Via telefon går bra haha då vågar vi. Vi är för lika,haha. Men jag är glad att pappa är stark! Man vet aldrig. Nu ska jag nog ringa Axel ett tag sen se film för att kommer på andra tankar. Vi hörs när vi hörs! :) ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback